Jag åker till byn Bhujodi för att köpa tyg till skjortor. Familjen Vankar Shamji har en underbar kringbyggd gård mitt i byn. Jag vet inte hur många bröder de är, jag blandar ihop dem om vi inte träffas samtidigt.
Husen är samlade runt en gårdsplan på gammalt vis, med bostad, verkstad, lager och showroom. Även korna har sina platser på gårdsplanen, där dom står uppbundna för natten efter kvällsmjölkningen.
Här är städat och ombonat, den hårda gårdsplanen är sopad efter morgonens sysslor, korna är ute.
Det kommer grupper från hela världen på besök, framför allt från Indien. Textilt intresserade människor, kunniga kännare, som frossar i vävda alster som erhållit både nationella och internationella priser. Man handlar rejält och det tar tid i butiken.
Som vanligt slinker jag iväg på baksidan av husen. Oftast hittar jag det mest intressanta där. Människorna som jobbar i verkstäderna, kanske har dom fikapaus, Det är här bakom man har tid att prata, visa olika tekniker och demonstrera material och redskap.
En av bröderna visar hur man färgar med naturlig indigo. Nu under vintern kan det vara för kallt, och färgen blir inte bra. Därför har man grävt ner getskit i marken runt färgbadet. Det gör att temperaturen i färgbadet blir jämn och lagom hög hela året runt.
Förra året köpte jag ett underbart tyg till herrskjortor här, handspunnet och handvävt här på gården. Tyvärr fanns inte det tyget på lager, det skulle vävas längre fram i sommar. Jag får sälja av de skjortor jag har kvar och köpa mer tyg nästa år.
Jag behöver mer tyg till andra skjortor och får söka vidare hos de familjerna en annan dag, för nu måste jag ta mig tillbaka till Bhuj. Den här dagen är snart slut.
